När vi kom fram möttes vi av mormor som var ivrig att se sitt lilla barnbarn. Morfar var ute och gjorde något ärende men fick se en sovande Rasmus inne på mormors madrass, som vi hade lagt på golvet.
Rasmus vaknade tidigt varje dag, jag sov bort varje förmiddag (aaah!). Jonna tog morgonpassen tillsammans med mormor och morfar så det var bara att passa på. Tur jag gjorde det för hans nya tid att gå upp verkar just nu vara 5.30...
Det var jättefint väder men tyvärr var det en ledsam dag trots det. Solveig, mormor och morfars kära katt, åkte till katthimlen. Jerker och Ulla-Britt var hos en veterinär i Stockholm (enda som var öppen) så de var borta nästan hela dagen. När de kom hem grävde vi en grav åt Solveig uppe vid ängskanten. Jag, Jonna och Rasmus hann även ner en sväng till sjöstugan om nu är helt klar. Köket blev jättefint och det kan vara Sveriges finaste sjöstuga. I alla fall tycker vi det.
På kvällen var det lite sorgset men Rasmus piggade upp oss så gott han kunde.
Någon gång under natten viskade Skrållan i mitt öra att hon tog hand om Solveig och visade henne alla sevärdheter, jaktställen och Tequilabarer i katthimlen. Det kändes bra.
/Jonas
1 kommentar:
Jag tror också att Solveig o Skrållan har det mysigt i katthimlen. Är väl typiskt att ni miste Solveig så snart efter gammelmormor. Hon behövde nog en katt att gosa med. Det är så gott att vi har barnbarnen som skingrar alla moln och får oss att älska livet. kram farmor
Skicka en kommentar