Glad midsommar!

Bilder från lite besök:

Farmors första besök var redan när Lina var två dagar gammal, bra tajmat stockholmsbesök!

Mormor träffar Lina för andra gången

Farfars första besök och farmors andra, Lina två veckor

Elli var den första som höll i Lina efter mig och Jonas, Fiffi blir svartis

Coola Emmi med familj har också hälsat på

Rasmus äter rå blodpudding (den fick absolut inte vara stekt, hoppas rå blodpudding inte är farligt). Vi är tacksamma för allt han äter nu, efter flera dagars hungerstrejkande...

Mellan besöken har vi mest softat

Gäsp

Kalufs


Starka tjejen

Goding

Sötnos

Två första veckorna som tvåbarnsföräldrar

Nu är det bara tre dagar kvar av "pappadagarna". Det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Med Rasmus låg vi mest och kollade på film hela dagarna. Den här gången har vi haft en svartsjuk och dessutom febersjuk Rasmus hemma hälften av tiden, samtidigt som jag tidvis har varit svimfärdig pga blodbristen mm. Igår natt hade jag dessutom frossa pga begynnande mjölkstockning, som jag dock lyckades stävja genom att mjölka ur flera gånger under natten. Har nu en halv flaska i frysen om det skulle behövas!

Rasmus har som sagt haft feber och hosta, vilket inte har förbättrat hans humör direkt. Det är "bajs-pappa" och "kiss-mamma" mest hela dagarna och "jag vill inte" åt allting. Igår lyckades Jonas lämna honom på dagis (fast det var världens värsta lämning) men idag var det helt omöjligt att få honom att lämna hallen, han fick totalbryt. Så idag har han fått vara hemma, och det är ingen picknic kan jag säga! Men jag tror det börjar vända nu. Han har i alla fall brytit sin matstrejk och ätit mat ikväll för första gången på tre dygn, och precis nu fick jag en gonattkram och ett "jag älskar dig". Då smälter man ju direkt! Och han är snäll mot Lina, vilket vi är otroligt lättade över. En kompis till mig berättade att hennes tvåårige son gav sin nyfödda lillebror en rak höger i ansiktet det första han gjorde när han kom till BB! Gud vilken ångest.

Lina är som tur är enkel att tas med än så länge. Hon har slutat med sitt "gris-skrik" och skriker överlag inte så farligt, bara man ger henne mat och ser till att hon rapar efteråt. I natt gav hon ifrån sig en helt overklig rap, det var så att håret fladdrade på mig och hon lät som en hel karl! Jonas tyckte det var skoj medan jag just då inte alls såg humorn i det utan blev nojig som vanligt att hon hade jätteont i magen. Men hon verkar rätt nöjd, särskilt om hon får ligga på mitt bröst efter mat och rap, det är gosigt. I morgon fyller Lina två veckor!

Mys

Våra gullungar

Nyäten och nöjd

Första veckan med Lina

I måndags blev jag helt plötsligt jättetrött och fick sprängande huvudvärk. Höll på att svimma när vi var på sjukhuset för Linas PKU-test och det visade sig att mitt järnvärde hade sjunkit till 73. Jag fick därför järndropp igen och fick en till dos igår, så nu är det mycket bättre efter några riktigt jobbiga dagar. Först igår insåg jag att två liter blod är rätt mycket att förlora, man har tydligen 4-5 liter blod i kroppen totalt! Inte konstigt att jag har mått risigt. Konstigt bara att jag var så pigg de två första dagarna, måste ha gått på lyckohormoner.

Igår och i förrgår hade jag min "förlossningsblues", grinade pga ingenting och nojade mig för både Lina och Rasmus. Lina skriker som en gris ibland, alltså hon låter verkligen som en gris! Det skriket hade aldrig Rasmus så då fick jag för mig att hon hade extremt ont någonstans Men idag är jag lugnare, tror bara att hon har humör.

Rasmus är jättegullig mot Lina men det märks att han har motstridiga känslor. Han är väldigt labil, både hemma och på dagis, och i morse kissade han på sig med flit i Jonas knä. Vi försöker ge honom extra uppmärksamhet och låter honom göra lite som han vill, känns inte bra att bråka med honom just nu.

Om Lina låter som en gris, äter hon som en häst. På dagarna vill hon äta ofta och läänge, men det är rätt mysigt nu för bröstvårtorna är redan härdade och vi tittar mest på film i alla fall. Rätt gosigt att hon ligger i min famn och snuttar då. De senaste nätterna har hon "lagt sig" vid tio-elvatiden och sen sovit ca tre timmar till nästa amning och därefter tre-fyra timmar till nästa. Hoppas det fortsätter, två nattamningar är ju ingenting!

Här kommer lite bilder på en för det mesta sovande Lina:

Rasmus lillasyrra

Fredagen den 4 juni kl 4:46 föddes Rasmus lillasyster Lina Lindelöf. Hon är 52 cm lång, väger 4,260 kg och är världens goaste!

Värkarna satte igång på fredag kväll runt nio-tiotiden. Jag hade lite ångest för att lämna Rasmus mitt i natten så jag försökte ignorera värkarna och bestämde mig för att försöka sova efter ett tag, fast det gick inge vidare. Värkarna kom ungefär varje kvart och snart var tioende minut och så fort jag gick upp och rörde på mig så blev värkarna kraftigare och kom tätare. Vid tvåtiden gav jag upp och insåg att det nog var dags att åka in, hade några riktigt kraftiga värkar varvat med ganska klena. Jonas ringde Micke som kom på stört, vid det laget hade det lugnat ner sig lite tyckte jag men så fort vi klev utanför dörren fick jag världens värk och tvivlande inte längre på att det var dags. Vi kom in till BB kl 3:06 och sen gick det i en rasande fart, bara en timme och fyrtio minuter senare fick jag hålla i min lilla dotter!

Vi var enda paret på hela Södra BB just då och det var overkligt lugnt och fint när vi kom dit och såg vårt fina rum med solnedgång och stadshuset i horisonten. Värkarna var under kontroll ett tag och barnmorskan frågade om jag hade några önskemål och jag frågade om akupunktur och hon plockade genast fram nålarna. Kände mig riktigt bortskämd.

Allt var frid och fröjd men så men så fort barnmorskan undersökte mig och konstaterade att jag var 6-7 cm öppen så var det som att trycka på en knapp. Då blev värkarna helt galna och de de där jäkla nålarna var väl en fin tanke men jag vete tusan om de gjorde nån nytta. Nålarna i tinningarna och mitt på huvet flög snart åt alla håll ändå. Tack å lov för lustgas! När hon undersökte mig för andra gången gick vattnet (kl 4:34) och krystvärkarna började på en gång (kl 4:36). Jag vill ha Epiduraaal, gnällde jag, lite lagom sent i processen. Tio minuter senare föddes underbara Lina!

Vi hade samma barnmorska hela tiden och bara precis när Lina kom ut så kom det in en barnmorska till och hjälpte till. Det var nog rätt skönt för Jonas med förstärkningen eftersom han precis innan helt plötsligt fick fått order om att "hålla ett ben". Han hade inte räknat riktigt med den typen av "närkontakt" som han fick denna gång. Han sa sen att om Rasmus förlossning var lite "Hollywood" så var Linas lite mer "Dogma".

Sen blev det dock fullt hus när jag förlorande en del blod och plötsligt var jag omringad av barnmorskor och läkare som stack mig i båda armarna, sydde mellan bena och tryckte på magen samtidigt. Jag fick dropp som skulle få livmodern att dra ihop sig snabbare/stoppa blödningen och fick värkar på nytt. Det var inget vidare att få det, hade liksom räknat med att det skulle vara över, men fick snart lite morfin och blev behagligt lullig. Efter mycket om och men så visade det sig i alla fall till slut att mitt blodvärde var under kontroll och det räckte med järndropp så fick jag åka hem dagen efter som vi ville. Vi längtade ju efter Rasmus!

Rasmus hade vaknat vid sextiden och gått in som vanligt med Prickis och kudde till vårt sovrum. När han såg Micke ligga där sa han bara glatt Hej Micke! Micke förklarade att vi var på sjukhuset och "hämtade bebisen", varpå Rasmus säger Vad kul! Men jag vill sova lite mer.

Micke lämnade sen på dagis och när han hämtade kom Rasmus springande och ropade glatt Hej Micke! Sen hade Acke och Rasmus superkul hela kvällen och la sig först kl 23.30. Rasmus första reaktion på sin lillayster var Titta Acke, det är min lillasyster, min bebis. vad söt hon är! Han verkar uppriktigt intresserad och förtjust, det är underbart att se.


En liten instickare om vår härliga Rasmus: Rasmus och farmor som är här just nu bläddrade just i blomuppslagsboken Flora i färg, varpå Rasmus pekar på en blomma som farmor aldrig har sett och säger Fläckig munkhätta, vilket det mycket riktigt är! Shit vad jag garvade, han är helt otrolig, fattar inte hur mycket som fastnar i hans lilla huvud. Känner mig otroligt rik och lycklig som har två friska och underbara barn!

Hemgång