Rasmus vaknade klockan sju och körde upp mig ur sängen.
- Pappa, nu är det morgon. Kom!
Rasmus sprang till soffan och jag ragglade efter. Eftersom jag knappt hade fått upp ögonen sparkade jag till soffan. Ursäktade mig till Rasmus.
- Oj, Pappa är lite trött och förkyld.
-Nä, du e inte trött. Du har sovit 200 meter!
Ja, vad svarar man på det. Logiken är ju glasklar. Det går ju faktiskt inte att vara trött då.
06 december 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)