Rasmus är kär

Igår berättade dagisfröknarna att Rasmus hade ropat till Emmi från andra sidan staketet:
- Emmi jag kommer, jag är kär i dig!
Sen fick de leka på samma gård (de går ju på olika avdelningar nu) och hade gått hand i hand och skrattat och småpratat.
Sen när Johanna kom för att hämta Emmi hade Rasmus blivit helt otröstlig så det slutade med att Johanna tog med sig Rasmus hem också. Då blev han glad.

Rasmus dansar med Emmi

Lek med granntjejen

Igår hann vi inte hem från dagis innan Rasmus bestämde att han skulle gå till Emmi och leka. Rasmus och Emmi går numera på olika avdelningar på dagis eftersom Rasmus flyttades upp till de lite äldre barnen. Det blev lek och stoj hela eftermiddagen, särskilt kul var det tydligen att leka på balkongen i höstkylan. En rolig anekdot i sammanhanget är att på Emmis föräldrasamtal så berättade fröknarna att Emmi hade tagit Rasmus flytt rätt hårt. I flera veckor stod hon allt som oftast vid grinden mellan avdelningarna och ropade och letade efter Rasmus istället för att leka med de andra barnen. Gulligt :)

Idag träffade Jonna och Rasmus på Emmi och hennes mamma Johanna på väg hem från dagis. Rasmus kommentar;

"Hej Emmi, vad trevligt att ses!" (var kom den ifrån!?)
Sen kramdes de och gick hem tillsammans hand i hand.

Ha ha, hur gulligt får det bli?!

Nu leker de för fullt inne hos Emmi så jag passar på att redigera i boken lite till innan det är dags för middag.

/Jonas - jag vet, vi ska köpa kamera snart...

Utvecklingssamtal på dagis

2,5 år gammal hade Rasmus idag sitt andra utvecklingssamtal. Det är väl en bra sak egentligen men samtidigt skrämmer det mig lite. Utvärderingar, uppföljningar, bedömningar, betyg. Men allt görs väl för barnens skull...?

Hur som helst så fick Rasmus goda vitsord av dagispersonalen. Efter sommaren flyttades ju Rasmus från knatteavdelningen Blomman till Murblåan med sina tuffa treåringar. Det har hänt en hel del sedan dess. Rasmus har blivit mer social, känner nästan varenda unge i hela Sickla Allé (och det är mååånga), pratar väldigt mycket och har även börjat sjunga hela låtar. Han gnolar gärna på någon låt medan han gör andra saker.

Rasmus, när du läser det här om tjugo år så lät det så här när Anita på dagis beskrev dig efter ett halvår på "Nya dagis", varav ca 1,5 månader på murblåan.



"Han är en härlig kille. Han lyfter verkligen stämningen för oss alla"

"Rasmus är full av liv och rörelse, har alltid något på gång."

"Rasmus har verkligen humor. Han kan komma in i ett rum med fyra gnälliga ungar och få hela stämningen att ändras med sina upptåg och bus"

"Han är full av fantasi."

"Han är smart, han är verkligen med. Man märker att han har mycket kunskap och att ni pratar mycket med honom. När de andra barnen säger något som är fel så brukar Rasmus skratta och säga Neeej och sen berättar han hur det är, och han säger det tydligt och med ett stort ordförråd."


/Jonas